Det här med att man bestämmer sig för att stanna hemma en fredagskväll för att inte riskera att bli sjuk igen. Och man blir extremt uttråkad. Och man får lite lätt ångest över ett sms man skickat, som man nog inte borde skickat, och som man inte fått svar på. Och man har all tid i världen att älta det, fastän man inte hade gjort det om man typ haft ett liv. Och man blir så pass rastlös att man bloggar om det. Typ så är det. Plus att man börjar äta choklad.

att göra-lista

Mamma känner mig, minsann... Så fort hon kommit till jobbet hade hon uppenbarligen satt sig och mejlat mig en lista över vad jag skulle göra idag - ringa om a-kassa var det, ja! Så nu har jag ansökt om medlemskap. Och bokat biljetter till en av mina kottars julkonsert! Så nu ska jag egentligen städa på rummet, men försöker lite halvt desperat hitta något annat att göra... Hehe.

eh

Sjukt hur jag förvrängt mina dagar. Idag har jag sovmorgon, vaknade utvilad 05.59. Brukade vakna 9-10, när jag levde med mina gamla slackertider på jobbet. Nu är jag vrålhungrig, brukar annars inte vilja äta förrän 11-12, kanske. Ska göra en fet jävla frukost, sen ska jag rensa lite under min säng och ringa någon (har glömt vem och om vad, kan det vara Lärarförbundet?). Mitt minne är ju inte vad det brukade vara, eller var det bra förut? Minns inte. Får väl tapetsera min lägenhet med post it's...

äntligen

Tog idag min andra dos cellgift, som jag ska ta varje torsdag, och hud är nästan alldeles len! Visst syns utslagen fortfarande, men de känns knappt längre så jag är överlycklig! På en vecka bara! Men det är lite läskigt att äta cellgifter... Fast jag får se det positivt - lär ju bli frisk snart. Och så såg jag på banken att jag får CSN-pengar imorgon, typ asmycket! Haha, kliar i fingrarna!! Hade tänkt att lägga undan det mesta i en buffert och lägga lite på kurslitteratur, men hur sugen är jag inte på de där tröjorna från H&M, och hyllan från MIO och den perfekta lampan från IKEA... Tvekis om jag kommer kunna hålla mig...

två veckor prick

Det var en lång och körig dag igår! Knas på jobbet, sen åkte jag förbi H&M och unnade mig ett nytt skal till telefonen, och så parkerade jag mig i soffan hemma med lite vindruvor. Vid sex gick jag och mamma upp på vinden och sorterade mina flyttlådor och organiserade om. Så nu är jag i princip färdigpackad däruppe - typ 3 flyttlådor med grejer till köket, 1 flyttlåda med.. det var nog ännu mer grejer till köket, 1 låda med sängkläder, 1 IKEA-kasse med skor, 1 kasse med grejer till badrummet, och 4 lådor som ska direkt till mitt förråd plus en gigantisk resväska proppad med badkläder som också ska direkt till förrådet... Hehehe... Det tog ungefär 3 timmar och min stackars rygg är helt mos nu. Det är inte lätt att lyfta med benen med det där jävla snedtaket uppe på vinden. Och så gjorde jag och mamma självklart ett schema över IKEA-trippar och allt anpassat efter hur hela familjen jobbar/är ledig under flyttdagarna. Min söta lilla mammis :)

kör bara kör

Stannade kvar 3 timmar på jobbet idag och pratade med massa folk om stämningen. Alltså, det måste fan göras något åt den, och eftersom jag kommer vara kvar där minst resten av året får väl jag fan försöka ta tag i det själv, för det  är inte bara jag som klagar och inte står ut. Men ingen tar egentligen tag i det här. Vi är uppenbarligen många som tycker detsamma. Jag måste sluta vara långsint. Jag får ta tag i problemen jag haft med vissa personer på sistone. Har redan skickat ett mess till en person som förbrukat mitt förtroende och förklarat varför situationen ser ut som den gör mellan oss just nu. Bara två kvar då. Vet ju inte hur det kommer gå vägen, men det verkar som att jag får släppa på mina principer. Jag är ju så jävla principfast annars- har någon behandlat mig illa förtjänar människan knappt en blick från mig sedan. Får väl tänka att jag ska vara den större. För fortsätter den här dåliga stämningen och allt skitsnack kommer man väl att bli psykiskt sjuk. Tänker nog attackera med lite öppningar för eftertänksamhet "Varför tror du att jag beter mig såhär mot dig?" till personer som jag har varit kall mot, "Vad gjorde du bra igår/idag?" "Vad vill du göra bättre?" "Vad vill du lära dig?" "Vad behöver du hjälp med?" till... tja... alla andra. Måste jobba mer med feedback och typ en positiv inställning på jobbet. Ska vi köra eller? Någon måste ju göra det. Jag börjar imorgon, då.

ekonomiskt beroende

Igår skickade jag in en ansökan för CSN-lån de 2 månader jag ska plugga. Har ju varit jätte-anti det, men då behöver jag inte oroa mig alls för ekonomin de här två månaderna. Det har varit min största noja sedan jag skrev på kontraktet liksom. Och eftersom räntan är låg och jag kommer jobba sen så känns det värt det för att kunna sova om nätterna, att garanterat ha en liten buffert för att ha råd med mat, busskort och kurslitteratur och kanske vara ledig någon dag från jobbet ifall det skulle köra sig. Kommer ju fortsätta jobba som ett as ändå! Jobbar typ 35 timmar per vecka de tre första veckorna i skolan. Eh, ja. Fast jag har tagit ledigt tre veckor också. Så skönt att inte behöva oroa sig pengar de veckorna! Hehe, sluttjatat. Nu ska jag låtsasshoppa på H&M.

fyllesms

Hej, min dumma idiot. Kan jag vara så vänlig att sluta fyllesmsa på helgerna så slipper jag alla dessa konstiga situationer i veckorna? Tack.

söndag x 2

Har haft en redig långhelg! Slutade tidigt i fredags, så köpte lite god-dricka och åkte hem och förberedde kladdkaka. Sedan mötte jag upp några kompisar och vi gick till Cybertown och pangade lite. Jag förlorade, hehe. Sedan råkade jag väl bli ganska berusad efter det och vi var på takterassen och myste och fyllemessade och därför var jag asbakis hela dagen igår. Alltså, fan, tål ju inte ett skit längre. Så då kom en kompis över på kvällen igår och vi tittade på film, snackade skit och käkade chips. Hur bra som helst. Vaknade kl. 3 i soffan och gick till sängen där jag vaknade av att lillebror gick till jobbet några timmar senare. Firade min dag i frihet med pyttipanna till frukost, Ronja Rövardotter, tvätt, promenad och sedan soffläge igen framför Vinterviken med chipsresterna och åt kokta morötter till middag. Vinterviken är ju så jävla bra, förresten! Så helgen har varit lugn ända tills lillebror ringde och sa att hans keps och halsduk (som egentligen är pappas...) blivit stulna på jobbet. Alltså jävla svin på jobbet och jävla lillebror som förstör mitt lugna humör och min braiga dag. Nu sliter han som fan i ytterdörren också. Slut på friden.

♥

Har hoppat av den kursen som inte riktigt var min grej nu och kommer inte börja den andra kursen som skulle börja nu om en månad. Räcker med 125% studier och 100-120h/månad på jobbet i november och december... Hade ju inte räknat med att köpa lägenhet, liksom. Så idag eller imorgon ska jag hämta litteratur på biblioteket för kursen på SU i november och sedan ska jag väl försöka att börja sälja av gammal litteratur igen, gick väl några hundralappar plus sist i alla fall! Usch, det mesta känns lite motigt just nu. Farmor och farfars katt gick bort igår så jag satt och grät halva kvällen. De tror att han fick ett epilepsianfall och bröt nacken. Min lilla kissekatt. Men nu är han hos farmor ♥

lurad?

Alltså. Jag tror att min tandläkare har lurat mig lite. För förra veckan drog hon upp värsta grejen om att mitt tandkött är så svullet att om man tittar inifrån ser det ut som att jag har protes och det borde göra jätteont och hela tjottahejti. Mitt tandkött har alltid sett ut så här, ända sedan jag tog ut tandställningen. Det blöder alltid när jag borstar tänderna och det har det gjort sedan jag tog ut tandställningen för ungefär 3 år sedan, jag har liksom vant mig vid mitt tandkött som är lite mer svullet än andras. Och under de här 3 åren har jag varit hos henne i alla fall 2 gånger. Och mitt tandkött har sett ut såhär, och jag har haft lite tandsten ibland. Men mina tänder har varit världens finaste och blablabla. Nu är ju grejen att när man fyller 20 börjar man betala, och helt plötsligt är jag 20 och då är det så att stackars jag har så svullet tandkött och massa tandsten kring retainern på baksidan att jag måste till deras tandhygienist. Så jag låg hos tandhygienisten i en timma och hon rev med den där jävla stålpinnen och det gjorde så jävla ont och typ sprutade blod och helt plötsligt så såg hon att min retainer satt fel och att det fanns lim kvar på mina tänder från tandställningen(!!!) och att mitt tandkött är svullet över retainer-limmet på baksidan, och att hela grejen är jätteslarvigt gjord. Så hon skickar remiss till min gamla tandreglerare för att de ska ta bort retainer-tråden och flytta den(!!!). Vågar inte ens tänka på smärtan eftersom hon säger att det är tandkött över limmet... Tänker totalvägra för att betala för något som tandregleraren gjort så jävla fult och fel. Kan man göra det? Och min andra fråga är då- har min tandläkare missat det här i 3 år (för mitt tandkött har fan alltid sett ut såhär) eller körde hon en fuling och väntade ut mig för att kunna langa en fet faktura på 1100 spänn? Det här pajar fan hela min jävla månad, men det finns ju inte en chans att jag kan motbevisa dem, jag är ju ingen jävla tandläkare.

fattiglapp

1110:- fattigare och remiss till tandregleringen för att flytta min retainer som sitter fel och är limmad knasigt = en räkning till. Plus att jag är blodig i munnen och säkert i hela ansiktet. Det är stopp på tunnelbanan och jag ska hämta lillkotten om 8 minuter. Ååååh, kan inte något jobba med mig nu då?!

snålislivet

Lever snålislivet nu! Sparade typ 80% av min lön till betalning av lägenheten, sedan har jag köpt nytt busskort, betalat mobilräkningen och idag ska jag till tandhygienisten som kommer gå loss på 6-700 och då har jag väl 500 spänn kvar för den här månaden... Hehe. Tur att jag sitter barnvakt, för på fredag ska jag på Cybertown med några jobbarkompisar!! Fast annars har jag sparat alla barnvaktspengar på ett speciellt IKEA-konto. Haha. Åh, jag får nycklarna den här månaden! Köpte den finaste lampan på Indiska för mina presentkort förra veckan, och eftersom jag är så fiffig och planerade det så bra fick jag 350:- tillbaka i presentkort. Åh, vad jag ska gotteligotta mig! Ska rota fram någon gammal klänning nu och låtsas att den är ny.. :)

jidder

Satt uppe igår och sökte jobb på H&M, Åhléns, Lindex och Indiska. Hoppas att något går vägen! Är så sjukt mycket drama på jobbet nu. Ett jättetjafs (som jag inte är involverad i, än), där en av mina bästa vänner på jobbet har fått ta en massa skit som hon inte förtjänar. Av vår chef som ska vara opartisk. Den andra delen i det hela sitter och ljuger arslet av sig, och det vet alla! Utom chefen, uppenbarligen. Jag har till och med diskuterat den här personen med henne för några veckor sedan. Blir så jävla förbannad! Kan man inte hantera sådana situationer ska man inte försöka. Nu är det bara hundra gånger värre. Jaja, vad annat kan man göra än att backa upp. Idag är jag ledig (som tur är!), men ska till tandläkaren och sitta barnvakt. Sovit 11 timmar också. I soffan, hehe.

att göra en kort historia lång

Alltså den där idiotläkaren gör mig bara mer och mer förbannad. Har inte fått börja med min nya behandling, så går utan behandling eftersom han även skrämde upp mig från att fortsätta gå på ljusbehandling med tanke på risken för hudcancer (vilket jag såklart visste om, men när han började prata om max 200 gånger per livstid och jag började räkna och kom fram till att det har jag nog passerat nu så... ja. Andra hudläkare har alltid tittat på födelsemärken och så när jag haft läkarbesök för att utesluta risken och ha lite koll helt enkelt, men han är ju bara dum i huvudet).

Jag får inte börja med behandlingen för att jag har förhöjda levervärden och måste vänta 2-3 veckor till för att ta ett nytt blodprov för att kontrollera de igen. Och nu till historien: Jag satt hos idiotläkaren den 11 september. Jag ville vara öppen för, och bli informerad om, alternativa behandlingar då min psoriasis har blivit värre. Jag sa att jag var orolig för jag har använt min gel till huden i snart ett år och den rekommenderade  behandlingstiden är 8 veckor. Jag var orolig för att ju längre man använder ett läkemedel, desto större blir risken för biverkningar. Det här läkemedlet kunde påverka levern.

Jag sa att jag läst i bipacksedeln att jag läst det och var orolig för biverkningar på t.ex. levern eftersom jag använt så hög dos så länge. Han sa att biverkningar var påhitt för att de i Amerika ville skydda sig från att bli stämda, så då skrev de upp allt de kom på i bipacksedeln. Eh, jaha. Allt han ville var att behandla med metotrexat. Metotrexat, metotrexat. Inget alternativ! Jaha. Jag skulle börja med metotrexat i onsdags eller torsdags, inget snack om saken från hans sida. Det var så för att han sa så (jag var ju gråtfärdig för att han vägrade att lyssna). Jag skulle börja och så var det med det.

Nu visar det sig att jag har förhöjda levervärden. Jag var även hos min reumatolog i måndags och han såg också att mina värden var lite för höga, men godkände behandlingen ändå. Men nu får jag det inte utskriven av min idiothudläkare för att han är dum i huvudet. Han tog aldrig ens upp att det fanns en möjlighet att jag inte skulle börja med metotrexat-behandlingen om jag hade förhöjda levervärden, han avfärdade det som påhitt! Så jag ringde till min reumatologs mottagning för att försöka få det utskrivet av honom för han godkände metotrexat-behandlingen trots levervärdena (han har tagit mina levervärden i 6,5 år och antog att det var tillfälligt), och jag behöver behandling! Får tag i hans sekreterare och ber att få prata med reumatologen, men hon säger att hon kan fixa det och jag pustar ut. Tills jag ska hämta ut medicinen i torsdags. Då finns den inte. Jag ringer igen och hon är skitförbannad och skäller ut mig för att hon försökte ringa "minst 10 gånger" på onsdagen. På dagen. På hemtelefonen. Jo, jag jobbar också. Reumatologen fick inte skriva ut för att hudläkaren skulle skriva ut. Hade ju underlättat om jag hade fått prata med honom, istället för att hon skulle sitta och lova saker. Och nu sitter jag, obehandlad, med en läkare som är dum i huvudet och en läkare som inte kan skriva ut medicinen jag behöver.

Tänk vad det hade underlättat om min hudläkare faktiskt lyssnat på mig?! Ringde igår och bad om en annan läkare och en ny tid, så kommer få vänta till 12 oktober. Minst. Alltså jävla piss-skit.

wiho

Nu är jag på väg till mina nya hoods för att hämta kontraktet, handpenningen betalades i förrgår och jag har helg :) Skitsamma i att pendeln luktar kiss och att snubben som sitter mittemot förmodligen är hög som ett hus. Det kan man väl störa sig på en annan dag. Satt uppe halva natten igår och letade garderob att ha i hallen... Hihi. Ska leva SNÅLT nu så jag kan spara så mycket pengar som möjligt till handpenningen och IKEA!

livet som vuxen

LÄGENHETEN ÄR MIN! Skrev på kontrakt igår, så nu väntar bara massa jobbiga banksamtal och en massa väntan. Och planering av ekonomin, då jag ska plugga november-december. Kommer bli tight med pengar då. Speciellt eftersom jag är aslack på en av mina distanskurser som typ bara är åt helvete och så jävla oorganiserad. Ska man arrangera en nätkurs måste man vara noggrann och tydlig! Den andra går bättre, ligger efter med läsningen, men fattar typ vad jag ska göra i alla fall. Men hjärnan går ju på högvarv för att, tja, jag ska flytta hemifrån om lite mer än en månad! Så mycket att ta tag i, plus att jag måste till doktorn snarast för att kunna sätta igång med min nya medicin. Måste typ ta extrapass på jobbet nu i september-oktober för att lägga undan pengar till jul och till någon garderob till hallen, en byrå till stora rummet och ett diskställ, men våra lönekostnader där är redan höga att det inte är så säkert att jag får jobba mer än mina schemalagda timmar, så får fan leva snålt nu. Fram till januari... Livet som vuxen..! I värsta fall blir det väl CSN-lån de kaosigaste veckorna. Äh, allt löser sig! All you need is love.

PANIK

Shit, shit, shit, SHIT. Mäklaren ringde för, eh, jag vet inte, ett tag sen. Om jag la lite mer på budet så skulle jag få lägenheten. Ringde mamma: "VAFAN SKA JAG GÖRA?!" och så slutade det med att vi la på lite på budet... Nu ska jag bara hålla tummarna fram till kontraktskrivningen som ska ske senare idag. PANIK. Jag som pluggade så fint. PANIK. Lillebror är överlycklig. Det är jag nog med! Lägenheten är så fin! Men innan kontraktet är skrivet kan det hända grejer så jag vågar inte tanke-flytta in än. Hursomhelst har jag aldrig varit såhär nära en lägenhet och allt är bara sjukt och jag skakar och KAN INTE PLUGGA. Var ju så jäkla duktig där ett tag. Åh, lägenhet... Jag hade ju 3 kriterier på en lägenhet och ville helst att min blivande lägenhet skulle uppfylla 2 av dem:

Badrum med badkar
Balkong eller fransk balkong
Separat kök med ugn

Nu får jag badrum med badkar och fransk balkong. Köket är i hallen men det finns ugn och jag vill skriva på kontraktet NU så jag kan börja drömma och inreda och tänka på alla mina saker som är utspridda över hela Stockholm i olika förråd för att de inte får plats i vårt förråd hemma! Och golvet är jättefint!!! Kan jag få skriva på snart eller?!

jag har ingen disciplin

Okej, jag får typ panik av att bara försöka hitta till uppgifterna. Och ännu mer av att hitta dem och läsa dem. Vad fan har jag gett mig in på? Jag är ingen pluggis. Jag sitter av tiden i skolan och skriver en lattjolajban-hemtenta och får bra betyg utan att anstränga mig. Ska jag anstränga mig nu? Göra uppgifter varje vecka? Faktiskt läsa böckerna? Jag vet inte hur man pluggar!!! Och speciellt inte med en massa hyperaktiva, astaggade cyber-småbarnsmorsor som typ dör för lite egentid med näsan i kurslitteratur när kottarna somnat. AAAAAAH! Jag vill åka bananskal!

wierdo

Ojdå. Har liksom bortprioriterat distanskurserna lite den här veckan och nu när jag loggade in på den ena ser jag att mitt namn försvunnit från min grupp. Oopsie. Att sedan försöka lokalisera sig och dels hitta mejlen, och dels hitta gruppchatten, tog typ en halvtimme. Och det som förut har varit min grupp har nu bestämt träfftider som inte alls passar mig (för alla är ju ensamstående, hemmavarande småbarnsföräldrar, typ). Jaja, har förmodligen bara mig själv att skylla. Surt ändå. Har jag otur kanske jag blir kickad från kursen och vad ska jag göra med alla jäkla böcker då? Åh, magkatarr. Sluta noja. Så less! Varför plugga, varför jobba? Man borde bara chilla och njuta av livet. Vann 60 spänn på Triss idag liksom! Och igår med, det går bra nu. Var optimist, tjoho.

det tar inte slut

Åh, nu blir jag sådär schizofren i mina känslor igen! Jag och mamma var på visning idag och lägenheten var hur fin som helst!! Jag har lagt ett bud en bra bit över det accepterade priset, men det är ändå en bit under vad de andra lägenheterna har gått för (vilket gör mig lite osäker) och direkt efter visningen ringde mäklaren upp mig och jag sa typ att vill att budet ska ligga och han skulle prata med säljaren och höra av sig senast imorgon med besked. Men sedan börjar han prata om när jag ville flytta in, och att jag måste bli medlem i föreningen innan jag kan göra det och att vi, ifall budet blev accepterat, skulle skriva kontrakt imorgon... Och det gör att jag vettefan vad jag ska tro eller hoppas. För han har ju förmodligen pratat med säljaren igår eller idag och vet vad hon är villig att sälja för och hur snabbt. Efter att ha pratat med den här mäklaren inser jag att det här är typ det närmsta jag varit en lägenhet. "Det bränns nu" sa mamma. För ingen annan mäklare har pratat såpass intensivt om inflyttning, medlemskap och kontraktskrivning... Men samtidigt kan det vara hans sorts psykologi för att göra en lite nervös och hoppfull och trissa upp priset mer. Man vet fan inte ett skit, egentligen! Kan hursomhelst inte bjuda mer, så är det inte min tur snart stänger jag in mig på mina kvadratmeter här hemma resten av livet. Städade förresten igår och köpte rosor som jag ställde i min fina Sia-vas, så det är ju väldigt fint...

helg!

Hade en supermysig kväll igår med middag och skoj hos en arbetskamrat och med lite andra människor. Körde lekar och jag slickade folk på kinden, busringde och imiterade en apa. Som vanligt, alltså. Sedan började jag såklart fyllesms:a, så nu har jag väl gjort bort mig totalt. Men det är ju också standard! Sov 10 timmar och till frukost/lunch blev det indiskt och en liten sväng på stan. Har en lägenhetsvisning (till) imorgon, och är ledig måndag också, ska bli så skönt! :)

fina

Det finns världens bästa sköterskor på mottagningen. Jag gick dit för att lämna blodprov inför nya behandlingen idag, och jag hade världens finaste sköterska. Jag sa att jag inte trivdes med läkaren igår och hon frågade saker som är väsentliga för en 20-årig tjej med psoriasis. Hon skojade om att hon skulle hålla utkik efter "några söta killar i min ålder" på mottagningen och lura dit dem de dagar jag brukar gå på behandling, haha, hon är för söt. Och dessutom rekommenderade även hon klimatvård, och där sjönk mitt förtroende för läkaren ytterligare, struntar i att han jobbar på KS annars, jag tror verkligen att klimatvård skulle kunna vara ett alternativ. Sen så pratade vi lite om lägenheter, jobb och min favorithobby: att hitta Odd Molly-kläder till ett så bra pris som möjligt, vilket hon även sportade. Åh, hon är så fin och jag gillar alla sköterskorna där så mycket.

herreminjävla...

Fick en återbudstid idag, men hamnade hos en annan läkare. Alltså, min gud, vilken oproffsig människa. Han hade inte läst min journal innan jag gick in och trodde jag var där för första gången. I slutet av besöket läste han mitt namn högt och gällande mitt förnamn frågade han: "hur tänkte du där?", för att han inte hört det förut. Ja, mitt förnamn har väl en "twist", men så jävla udda är det inte och det viktigaste: MITT FÖRNAMN HAR INTE HAN MED ATT GÖRA! Fokus, tack. Senast i söndags sa jag till mina föräldrar hur mycket jag tycker om mitt namn. CP. Sedan har ju jag pratat med sköterskorna på mottagningen om alternativa behandlingar såsom klimatvård, men det var inget snack om den saken, inte ens en förklaring. Han tyckte bestämt att jag ska ha metotrexat-behandling, och var inte ett dugg brydd om mina frågor om... ja, vad fan som helst. Sedan så frågade jag vad jag kunde göra för att liksom underlätta. "Stressa mindre, ät rätt och drick mindre. Alkohol, alltså.", åh jag blir så irriterad på vilken jävla oseriös människa! När jag berättade hur jag jobbade så började han först prata om när han själv jobbade där (mm, jätteintressant och absolut vad jag gick dit för), och sedan när vi återigen fokuserade på mig, patienten, så sa han i princip att jag skulle säga upp mig, byta jobb. Jamen, så jävla lätt är det ju inte, tack för tipset. Visst, han har en poäng, men säg något jag inte redan vet - eller läs kanske min journal så du har lite koll på situationen. Klart jag kollar efter andra jobb, men måste väga in faktorer som till exempel att jag letar bostad och är beroende av en tillsvidareanställning. Och det värsta var när han ifrågasatte min reumatolog (en reumatolog som är specialiserade på leder, till skillnad från en hudläkare som är specialiserad på hud). Min absolut bästa läkare som jag har mest förtroende för. "Har du problem med lederna? Har du ont?" "Vem ställde diagnosen? Var det någon av våra reumatologer?" "Jaha, vem är det? Var sitter han?" "Jaha. Har du ont eller? Blir det varmt och svullet?". Har aldrig varit med om att en läkare ställer så många dumma, onödiga frågor! En av de typ tio reumatologer som finns i Stockholm har ställt en diagnos på mig, en diagnos som jag haft och lidit av i många år - ifrågasätt förfan inte det! LÄS JOURNALEN! Så skönt att det satt en sköterska med som jag kunde prata med efter. Efter att han pratat med henne förstår jag faktiskt vad behandlingen går ut på, hur det går till och så fick jag svar på alla frågor jag hade, och förstod då att det är ett bra alternativ. Alltså, make till pissig läkare. Där tackar vi nej nästa gång, va.

deppbloggen

Vaknade av att mäklaren ringde. Sa att jag ville avvakta och för ett par timmar sedan var budet sinnessjukt högt. As. Köpte kurslitteratur och åkte till jobbet. Blev hur deppig som helst av att kliva genom dörren. Självklart en timme för tidigt på grund av möte. Möte blev det och jag var i en annan värld. Efter ville chefen prata med mig och jag sa bara att jag inte kunde prata just då (med gråten i halsen, såklart, ofrivillig drama queen), och då ville hon absolut och självklart prata med mig. Och jag satte mig och fulgrät och drog upp allt det jag skrev igår och lite till. Ja, för det var ju självklart inte allt. Morfar ska till KS imorgon och ta en massa konstiga tester och har fått en konstig läkartid och mamma tror att det har med cancer att göra. Lungcancer. Den här familjen klarar inte av det igen. Och jag sitter och bölar och snorar som ett offer. Chefen säger att jag är duktig och hon är så stolt och att den här andra människan är en fegis (kul, faktiskt). Men var fan kommer den här sidan av mig ifrån? Behöver fan terapi! Jag har aldrig sett mig som en negativ och deppig och nere person.Vill ju inte vara sån och därför har jag helt enkelt inte varit sån. Tror jag. Fast jag har alltid varit duktig på att klaga! Och sen jobbade jag med mina 2 favoritmänniskor idag och de är helt underbara och gulliga och vi sitter och småhatar tillsammans. Älskar att jobba med dem. Men det sjukaste är att på vägen hem, när jag ältar allt, så dyker den där katten upp. Katten som kom till mig i somras när jag var ledsen, som hjälpte mig att bestämma att jag skulle åka till Gotland. Katten som är Farmor. Så jag sätter mig vid katten och pratar lite (psycho...) och den stryker sig mot mig, och helt plötsligt hoppar den ner i mitt knä och bara myser och trycker sig mot mig. Sedan följer den mig hem. Alltså, det är så stört men så skönt att ändå få tro att Farmor finns där. Nu ska jag sluta innan jag börjar svamla för mycket, är ganska lugn i kroppen för jag är ledig fyra dagar den här veckan.

pallar inte

Jag vill typ säga upp mig från jobbet. Känner mig bara asförrvirrad och ouppskattad och det är helt enkelt inte kul längre. Det är inte kul att bossa över människor och vara elak utan att mena det, eller att man ska ha svar och veta allt och vara föredöme och trevlig mot allt och alla och speciellt de som är otrevligast. Och det är framförallt inte kul att jobba med sitt ex, tjejen han var otrogen med och minst 5 personer som visste om det men sket i att berätta för att de fan är fega, och stressen och arbetstiderna som gör att utslagen sprider sig som löpeld över kroppen. Idag kom jag in en timme tidigare. Jag har jobbat utan rast (vilket jag sen såklart kommer få skit för, men jag hade inget val och jag tänker inte jobba gratis längre). En medarbetare var missnöjd med sin arbetstid och sa upp sig. Två andra stod bråkade och den ene skrek sjukt fula ord till den andre och jag stod i mitten. En gäst kom tillbaka med mat och dryck tre, fyra, fem gånger för att det var kul och den sista gången slängde han maten mot mig för att vara rolig inför sina kompisar. Jag känner mig för dålig och långsam på att fatta beslut, jag behöver tänka och jag tror att jag frågar för mycket. Blir uppfattad som jobbig. Men det är så jag funkar. Ska jag lära mig något vill jag veta varför. Fattar jag inte vilken nytta det jag lär mig har, då glömmer jag det lätt. Jag kommer på saker i efterhand som jag glömt att göra eller säga och då får jag ångest. Jag har funderat på att söka jobb som fritidsledare, jag tror att jag skulle gilla det. Men det är inte läge att säga upp sig nu, när jag letar lägenhet och är beroende av min lön. Så hur mycket är ens hälsa och välmående värt? Det är ju jag som ska fatta det beslutet, och jag är ju som sagt jävligt dålig på att fatta beslut.

action

Spenderat 10 timmar på jobbet och gjort mina första uppgifter för skolan. Hur bra? En presentation med bild och en pluggblogg! Nu har jag ingen uppgift i den kursen förrän v. 38, som är... Veckan efter nästa? Men lika bra att börja läsa ändå! Kanske göra ett par uppgifter nästa vecka då jag har en helg mitt-i-veckan och vanlig helg. Måste bara få tag på böcker! Skulle möta upp en tjej efter jobbet idag och köpa en bok, men så svarade hon inte i telefon när jag ringde. Så jäkla fult. Jaja, det som är bra med den här kursen är att alla uppgifter är publicerade och man får göra dem i vilken ordning man vill och så, det jobbiga kommer bli grupparbetena, då jag jobbar som ett cp. Hehe, jag låter ju nästan taggad! Blev kanske lite extra motiverad av att CSN-pengarna trillade in igår ;) Nu blir det ett glas vitt vin i soffan med mamma och imorgon är det lägenhetsvisning, igen..!

jag och mina jävla lägenheter

Var då på visningen idag. Skulle behöva lägga 30-40 000 på att renovera lägenheten. Vilket både är positivt och negativt. Positivt för då kan jag göra som jag vill (inom ramen av min budget) och sätta min prägel på lägenheten. Negativt för att det kommer ta tid, energi och pengar att riva ut ett kök, slipa golven, få bort röklukten, våtrumsmåla badrummet osv. Så nu har jag blivit dödskär i den andra lägenheten jag ska titta på i helgen. Vill. Ha. Den. Visst, den är mindre än den jag tittade på idag- men det räcker med att måla om och lägga på nytt golv, och det går på några tusenlappar. ÅH, vad jag vill ha den! Ska göra olycka med alla andra som tittar på den! Nej, det ska jag inte, för är man elak får man ingen lägenhet. Men jag vill att den ska bli min och att jag ska bo lycklig i den tills jag får en lägenhet med bättre läge. Hihi. Jaja, men nu vet ju vi alla att det inte kommer bli så, och att jag sitter och hoppas såhär inför varje lägenhetsvisning. Kul att jag håller modet uppe än så länge, i alla fall!

goooodmooorgon

Väntar på att frukost-toasten ska bli klara (ja, man får ju lyxa till det när man är sjuk) och sedan blir det full rulle resten av dagen. Klockan 10 ska jag hänga på låset hos biblioteket för att låna kurslitteratur, 12 ska jag på privat visning utanför stan, 13.30 ska jag sälja en bok inne i stan och 16 ska jag hämta lillkotten. Förresten räknade jag ut att om jag skulle beställa sju av de åtta böcker för de två kurser som börjar nu (eh, i måndags...) skulle det kostat 1600 spänn. Men jag har varit duktig och fått ner det till 580! Fast då har jag två böcker kvar att ta reda på. Varav en som är slut överallt... TOAST KLAR!

2 cool 4 school

Haha. Satt inne på kurshemsidan och spanade när läraren helt plötsligt börjar chatta med mig och vill se om jag förstår uppgifterna. Hehe, framstår ju som värsta pluggisen. Vi ska göra bloggar och presentationer och grejer. Det kommer nog gå vägen det här. Sedan dök det upp en lägenhet till så jag ska på privat visning imorgon och lägga ett bud om den verkar okej - förutsatt att jag får köpa innan visning. Det är ett visst renoveringsbehov, men det får man väl se som en möjlighet! Fast det värsta är att jag kanske kommer få gå själv. Känns bättre när mamma och/eller pappa är med och ställer bra frågor och typ luktar och känner och drar och klämmer på allt. Och jag har ju en tendens att vara lite glömsk, och kommer knappt ihåg hälften av sakerna jag ska fråga eller pilla, men vi håller återigen tummisarna och hoppas det går vägen. Annars har jag ju den andra visningen på söndag!

blablabla

Fick antagningsbesked för distanskursen jag anmälde mig på i fredags nu på morgonen, så den här hösten är jag student i 4 städer! Borås, Uppsala, Stockholm och Umeå. Vad skulle man göra utan internet... Men eftersom jag flängt runt hela min semester och nu blivit typ dödssjuk så har jag inte fixat någon litteratur alls. Och jag var dessutom tvungen att ändra min ansökan till CSN nu, så får vänta ännu längre på mitt studiebidrag. Kommer bli en hektisk höst, men jag kommer ligga plus i hp, och om jag får som jag vill - alltså en plats på ateljerista-utbildningen i vår så kommer jag fan bli en jävligt kompetent förskollärare när jag är klar! Ska som sagt bara ta mig igenom hösten... Utslagen blir ju såklart värre, men jag har läkartid om en vecka och hoppas, hoppas, hoppas på klimatvård i tre veckor. Det är väldigt svårt att få plats, men jag behöver fan det, och då skulle jag kunna ägna de tre veckorna på att plugga och bli frisk. Sedan har jag lägenhetsvisning på söndag. Det här är typ femte lägenheten jag och mamma låtsasinreder, planerar och drömmer om. Men det känns fan som om jag har en bra chans på den! Har utrymme för budgivning och den är värd det, känns det som. Fransk balkong, badrum med badkar och ett litet kök. Plus att den ligger precis ovanför centrumet. Slut på babblet, nu är det dags att försöka få ihop en litteraturlista för alla kurser...

färdigsemestrad

Då var semestern förbi och jag hann inte jobba mer än 1,5 dag innan jag kapitulerade. Vad jag tänkte när jag stod utomhus i regnet och dansade klockan 5 på söndagsmorgonen? Vet inte. Fast jag har för mig att förkylning egentligen inte beror på kyla, utan av virus, så skitsamma att man dansade ute hela natten. Men är hursomhelst dunderförkyld. Höll på att spy av heshet inatt. Ja, för halsen kändes så jävla torr och konstig. Sedan satte hostan och småfebern och bortaheten i skallen igång på jobbet idag, så då löste jag mitt skift för imorgon och gick hem tidigare och somnade i soffan. Men kul har jag haft det! På semestern, alltså. Lyckats åka utomlands och gå på konsert och hälsa på Suss! Och jag har upptäckt att jag tål tomat igen! Nu är det dags att däcka igen.

game on

För ett litet tag sen blev mitt bud "offentligt", så nu är det igång, typ. Fan, vad nervös man blir. Vill bara att det ska plinga ett nytt bud i telefonen så jag vet att det är kört, så jag slipper hoppas. Fast helst vill jag ju att mitt bud blir accepterat NU då jag kan skriva kontrakt idag så jag kan åka på semester utan att vara nojig. Hehe. JOBBIGT. Ge mig lägenheten bara!

äntligen

Dagarna har gått i ett, men inte nu längre- för nu har jag semester!! Fick ett flipp idag och ville klippa av håret. På kvällen, såklart. Så mamma fick äran. Ångrar mig lite nu, men vafan, det var ändå jävligt slitet. Bara några centimeter, ju. Fast nu inbillar jag mig att jag vill ha en lång page, men inbillar mig också att jag kommer se fetto ut då. Inbilla är mitt nya favoritord. Helt ledig har jag å andra sidan inte varit idag. Har hämtat lillkotten och busat några timmar. Och utöver detta håller vi tummarna på lägenhetsfronten. De öppna visningarna på lägenheten som jag la ett bud på förra veckan var igår och idag, och än så länge har ingen bjudit över. Läskigt, men jag hoppas inte för mycket. Det är standard att det blir budgivning nuförtiden och det har jag tyvärr inte råd med! Sovtajm nu!

förbannad

Respektlösa, jävla asmänniskor som lägger en fet beställning efter stängning, betalar och vill ha den färdig, efter stängning- och så kommer de inte och hämtar den! De blir helt plötsligt icke nåbara. Förväntar de sig att vi, som också är människor (som har väntat på dem jävligt länge), bara njuter av att slänga mat som räcker till allt från 30 till över 100 människor beroende på hur man nu väljer att disponera den. ÄR FOLK DUMMA I HUVUDET? Det är förfan MAT, som man ska ÄTA! Så respektlöst mot oss som stod och slet och mot de stackars slaktade djuren och mot de människor som sitter utan mat. FYFAN. Vem lägger en sådan summa och energi på att i princip bara jävlas? Av dessa enkla anledningar valde jag och en arbetskamrat att göra vad vi inte får göra (eller det är ingen som sagt att vi inte får, men jag antar det), så vi ringde ett boende för hemlösa och frågade om de ville ha maten. För det skulle inte kännas bra i magen att skicka ner allt i soptunnan. Alltså, vad fan är det för fel på folk?

plus & minus

Sista öppningen på jobbet idag innan semester. Pallar inte hur skönt det är!!! Har haft en kaoshelg med sammanlagt 10 timmars sömn, plus öppningar då och har inte festat ett dugg faktiskt. Bara sovit dåligt. Plus personalbrist, plus att jag i princip högg mig själv i benet (fast jag var helt oskyldig, faktiskt). Det gjorde svinont och såg helt bisarrt ut när det liksom satt kvar en nål med tillhörande (tung!) mojäng hängandes från mitt lår. Inte undra på att jag somnade 18 igår och sov 11 timmar. Inte var jag piggare på jobbet idag för det. Var så trött och hade ont överallt så jag trodde att jag fått blodförgiftning, men nu mår jag bättre. Bortsett från att jag tror mina utslag blir värre i samband med mina öppningsperioder. Illröda, flagnande och kliande. Blir fan tokig, och de sprider sig som löpeld över kroppen! Har smörjt in mig och lindat in mig i plastfolie nu så det blir en varm natt... Men nu till något positivt!! Jag har lagt ett bud på en lägenhet! Hoppas den blir min och att säljaren inte är girig. Hehe. Dock har det blivit budgivning på två andra lägenheter i området, så jag hoppas tyvärr inte för mycket. GODNATT!

paniken

Okej. Mina fina föräldrar fick mig uppenbarligen ganska snabbt på andra tankar. Var nämligen på lägenhetsvisning idag. Jättesöt, 10 kvm större än den andra och ja, fin! Nyrenoverat kök och badrum, jättefin hall och ett allrum som jag lätt skulle kunna fixa till mitt eget. Anmälde intresse och hoppade in i bilen. Gick in på Hemnet och spanade och precis då har det släppts en lägenhet till, 15 000 kr billigare än den jag var på visning för idag och dubbelt så stor som den som såldes igår. Med separat kök, badrum med badkar, stora garderober i hallen och ett stort allrum. Så fort vi kom hem ringde jag mäklaren och förhoppningsvis får jag en privat visning snarast. MEN. Jag lider ju av min jävla beslutsångest. Och separationsångest. Är det inte för långt till stan? Till mamma och pappa? Till jobbet? Dumt att dra på sig en skuld? Kommer jag lida av att bo själv? Kommer mina kompisar typ orka åka och hälsa på mig? Okej, kommer förmodligen inte få någon av lägenheterna, men ändå... Spanar ju på hyresrätter också, och inser att det finns för- och nackdelar med båda:

För hyresrätt: Skuldfri, närmare stan (de jag är intresserad av i alla fall), slipper krångliga köpa/sälja/låna/blablabla-processen, finns väldigt fina hyresrätter
Mot hyresrätt: Lång kötid, ingen investering/trygghet på samma sätt, kanske halvsunkig lägenhet där du inte riktigt får göra hur du vill

För bostadsrätt: En investering- jag betalar av till mig själv, större urval och valmöjlighet, sparar mina kötidspoäng för hyresrätter så att jag om några år kanske kan sälja och få en hyresrätt närmare stan, får göra vad jag vill med lägenheten för den är MIN (och bankens...), kan flytta hemifrån fortare
Mot bostadsrätt: Skuldsatt och beroende av räntor och annan vuxenskit, bo lite off, dåligt läge att köpa nu, jag blir av/"investerar" större delen av mina besparingar

Jag lider ju inte av att bo hemma, känner mig bara redo att flytta! Sanningen är att jag ringde mäklaren för den sista, stora lägenheten och sa att jag har lånelöfte på si och jag kan erbjuda så och att jag är jätteintresserad av att titta på lägenheten innan den öppna visningen. Det är ju uppenbarligen så alla andra gör, de som snor lägenheter mitt framför näsan på mig. VAD FAN SKA JAG GÖRA?! Alltså jag står inte ut med min beslutsångest. Jag som precis börjat bli spontan. Eller okej. Man ska nog inte vara så jäkla spontan när det gäller så mycket pengar, men fan fan fan fatta ett beslut!

Heheh. Annars har jag jobbat 10 timmar, så jag var världens sämsta kompis mot Suss som så snällt satt och väntade :( Lova att inte hämnas genom att aldrig hälsa på mig i ghettot??? (Om du nu har orkat läsa all min skit hittills...Då är jag stolt! Men du är väl van, hihi) Vi myste och fikade och vandrade och imorgon ska vi mysa mer så jag måste sova nu!!! Hejdå, Bibeln.

apbajsäckelskitjäv....

ALLTSÅ ÅÅÅH! Hittade en jättesöt mini-bostadsrätt med balkong och fadderullan igår. Jag skulle ha haft råd med den helt själv. Jag anmälde intresse till mäklaren direkt. Har varit inne hela eftermiddagen efter jobbet och kollat och grejer och i princip (eller faktiskt...) planerat var alla mina saker ska stå. Vad händer?!? Går in nu och se på den (igen...), och helt plötsligt är den såld. SÅLD!? Jag har ju anmält intresse, jag var på riktigt intresserad och skulle kunna vara med i en budgivning. Men den är bara såld! Vad fan var intresseanmälan bra för då? Mäklarens självförtroende?! Man hör väl ändå av sig till de som anmält intresse för att se om de är intresserade av att vara med i en budgivning?! Alltså åh, vad förbannad jag blir! Jag var genuint jävla intresserad!!! Får bo hemma resten av livet. Får köpa en katt istället.

"helg"

Jag har uppenbarligen inte gjort någon nytta alls idag :) Eller, jo, var ute och simmade ett tag, men annars har jag bara vilat och ätit. Bortsett från tvätten, då. Nu ska jag bara acceptera det faktum att jag befinner mig på jobbet om 9 timmar, så det är dags att börja göra sig redo för natten. Men efter jobbet (och min tupplur, hehe) ska jag möta upp en kompis och köra en långprommis runt vattnet!

the exciting life...

Somnade halv fyra, vaknade tio. Har ätit, har tvättat och nu är det soffläge framför Bachelor, fast spelar mest SongPop på telefonen. Fast det hände värsta sjuka grejen när jag spelade nu! Hade startat ett nytt spel mot en ny motståndare och när jag vunnit och skulle tillbaka till startsidan hade jag "blivit" motståndaren jag spelat mot, så det var inte mina aktuella matcher eller något. Shit, vad jobbigt om jag förlorat mina poäng liksom. Men nu har jag löst det. Lite sjukt, sådär när man inte har något bättre för sig. Eh, nörd.

hahaha

Äntligen 30 timmars ledighet! Vad ska jag göra då? Sova och tvätta arbetskläder. Och en timme har redan gått. En timme till lär gå innan jag knoppar in. Mina händer luktar lök och benen värker efter timmar av spring. Har varit halvsur hela passet. Det hela började med en farbror som inte trodde att jag hade koll och började skälla ut mig och skulle anmäla mig... Till vem, för vad? Till polisen för jag vet att vi inte tar 4 kronor för en fika för att jag jobbat i 3 år och helt enkelt borde veta det? Nä, vet du vad... Då skickade han fram frugan istället. Men hej.