pallar inte

Jag vill typ säga upp mig från jobbet. Känner mig bara asförrvirrad och ouppskattad och det är helt enkelt inte kul längre. Det är inte kul att bossa över människor och vara elak utan att mena det, eller att man ska ha svar och veta allt och vara föredöme och trevlig mot allt och alla och speciellt de som är otrevligast. Och det är framförallt inte kul att jobba med sitt ex, tjejen han var otrogen med och minst 5 personer som visste om det men sket i att berätta för att de fan är fega, och stressen och arbetstiderna som gör att utslagen sprider sig som löpeld över kroppen. Idag kom jag in en timme tidigare. Jag har jobbat utan rast (vilket jag sen såklart kommer få skit för, men jag hade inget val och jag tänker inte jobba gratis längre). En medarbetare var missnöjd med sin arbetstid och sa upp sig. Två andra stod bråkade och den ene skrek sjukt fula ord till den andre och jag stod i mitten. En gäst kom tillbaka med mat och dryck tre, fyra, fem gånger för att det var kul och den sista gången slängde han maten mot mig för att vara rolig inför sina kompisar. Jag känner mig för dålig och långsam på att fatta beslut, jag behöver tänka och jag tror att jag frågar för mycket. Blir uppfattad som jobbig. Men det är så jag funkar. Ska jag lära mig något vill jag veta varför. Fattar jag inte vilken nytta det jag lär mig har, då glömmer jag det lätt. Jag kommer på saker i efterhand som jag glömt att göra eller säga och då får jag ångest. Jag har funderat på att söka jobb som fritidsledare, jag tror att jag skulle gilla det. Men det är inte läge att säga upp sig nu, när jag letar lägenhet och är beroende av min lön. Så hur mycket är ens hälsa och välmående värt? Det är ju jag som ska fatta det beslutet, och jag är ju som sagt jävligt dålig på att fatta beslut.