sjunde juni

Imorse vaknade jag förbannad. Sådana dagar brukar inte bli bra, men den här dagen blev bra ändå! Hade jobbat stängning igår, det var hur mycket folk som helst och jag var ensam i kassan. Så jag kutade i tre timmar. Bra motion, om inte annat. Och bra betalt, eftersom det var röd dag! Hursom, jag var arg imorse. Mina ben gjorde ont och kliade, så jag gick på behandling, åkte till stan för att köpa blommor till lillebror som tog studenten idag och tröstshoppade en rosa plåtpall som jag suktat efter. Denne pall ville jag senare dundra in i en viss person som jag såg på perrongen, men den historien orkar jag inte ta. Väl hemma fick jag ett smärre utbrott, men jag blev tröstad, tog en tupplur och sedan åkte vi till lillebrors student. Fan, vad man längtade tillbaka då, alltså! Det är en så fin dag i livet, och jag är glad att lillebror verkade ha precis samma känsla som jag när jag sprang ut för två år sedan. Sjukt. Det blev en fin dag, trots allt.