Salem Al Fakir, alltså. Den mannen är ett mirakel! Ni anar inte hur maffigt det var att se den där glada sötkorven hoppandes bakom flygeln med en hel jävla symfoniorkester - det var gåshud på gåshuden! Åh, det var så fint. Och hans bror var där och körade och han såg så jäkla stolt och glad ut hela tiden. Så fint, så fint, så fint!! Innan detta spektakel var jag och mamma på afternoon tea på Chaikhana. Jag åt den godaste smörgåsen i mitt liv, jag svär! Det var lax på. Jag ska gifta mig med en lax. Och Salem Al Fakir. Till laxmackan var det andra mycket goda smörgåsbitar och te och scones och kaka! Jag var så mätt där på slutet att jag trodde jag skulle explodera. Därefter besökte vi Tyska kyrkan och tände ljus och sedan Storkyrkan, och sedan for vi till Salem. Jag har köpt en julklänning också! Men alltså... Salem! Om han var helt sjukt jäkla underbar innan vet jag inte vad han är nu! Så satans jäkla skitbra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar